Under tisdagens hölls Swedish Content Agencies sin årliga konferens Content Day. Här är en sammanfattning.

Dagens rivstartade med Ericssons kommunikationsdirektör Helena Norrman, som drog telejätten content-strategi följd av undersökningsföretaget Novus konsultchef Gun Pettersson som presenterade en undersökning om hur marknadscheferna ser på content marketing. (SE SEPARAT ARTIKEL). I dagens första paneldebatt tog upp ämnet influerare som marknadsföringskanal, alltså hur personer som tillverkar gångbart content kan användas för kommunikation. Vloggaren Anty och Joel Adolphson, producent för humorgruppen I just want to be cool, berättade om hur viktigt det är att vara relevanta för sina målgrupper och vara tydliga med när företag använder dem i marknadsföringssyfte. Båda poängterade att de ser på sin publik som kompisar.

Anty avslöjade att hon statar ytterligare en vlogg med material från hennes vardagsliv. Victor Ljungberg, försäljningschef på Splay, ett nätverk som kopplat varumärken till influerare poängterade att det är viktigt att varumärken verkligen vågar låna ut sig till influerare. Han nämnde vloggaren Clara Henrys samarbete med Always om mensskydd som ett lyckat samarbete. Peter Nordlöv, försäljningschef på Youtube, tror att kreatörer/influerare som Anty och Joel Adolphson kommer att driva tillväxten på Youtube, samtidigt som mer traditionell tv-reklam flyttar till Youtube, när tv-kanalerna får svårare att nå publik. Han nämnde den brittiska kocken Jamie Oliver som ett bra exempel på influerare som även når vuxna. Peter Nordlöv ansåg även att reklambyråerna behöver ta till sig av influerarnas tänk och nämnde Volvo Lastvagnars virala reklam som ett steg på vägen. Joel Adolphson ser helst på musikvideo när han inte håller på med sina egna produktioner.

Jonas Burvall, gruppkommunikationschef på Nordic Cinema Group, fick uppskattning för en gedigen genomgång av hur en kommunikationsavdelning ska riggas. Det handlar mycket om att förenkla. Han berättade också att han tycker att HR ska sköta samordningen av kommunikationsinsatserna.

Anna Dyhre, specialist på employer branding höll en bejublad presentation där hon framhöll vikten av att var tydlig med vem man som arbetsgivare är och jämförde med Hells Angels. Hon tog även upp en rad exempel på hur content används i rekryteringsprocessen bland annat av Karlstad kommun. Hon berättade om vikten att låta de anställda vara ambassadörer för arbetsgivarvarumärket och nämnde Sandvik och Atlas Copco som lyckade exempel.

 Viktigt är också att skapa en vision av vad företaget gör, vilket bland annat Xylem har lyckats med, ansåg Anna Dyhre. Hon tipsade om Glassdoor.com där anställda ger poäng till företag som arbetsgivare.

Det hettade till en del i paneldiskussionen om native-annonsering. Olle Lidbom, medieanalytiker och tillförordnad kommunikationschef på Norstedts tycker att native annonsering är en fattigmans content marketing. Maria Marteleur, produktägare på Dagens Industri, höll inte alls med och framhöll att native är ett sätt för annonsörerna att uttrycka sig på samma villkor som medier. Elisabeth Trotzig på Reklamombudsmannen tryckte på att native är reklam och inget annat och behöver märkas som sådan. Sätter native markeras på i dag är dock ofta inte tillräckligt tydligt, anser hon och efterlyste en överenskommen markering. Kimmo Brundin, digitalchef på Com hem, var inte lika kategoriskt kring native utan anser att hur reklammetoden används beror på tillfället, han påpekade att Sveriges Annonsörer, där han är ordförande för kommittén för internetannonsering, har utarbetat riktlinjer för native.

Maria Marteleur berättade att Dagens Industri endast har tre ytor för native på DI.se. Detta för att inte nativ ska ta över sajten. Hon berättade också att Dagens Industri släpper in enbart ett fåtal annonsörer, som Post Nord och att native-materialet ligger i det redaktionella systemet och utarbetas i egen regi. Annonserna lägger in i redaktionens cms i stället för annonseringssystemet och på det viset riskerar native-materialet att ad-blockas. Maria Marteleur berättade även att Dagens Industris native-annonser är vällästa.

Olle Lidbom ser en risk i att native kan sänka mediers trovärdighet och nämnde Forbes som ett exempel. På frågan om hur länge native fortsätter att öka, ansåg han att det rör sig om sex år, sedan försvinner annonsformen i takt med att de stora nyhetsmedierna konkurreras ut och därmed bli ointressant. Han påpekade att native aldrig skulle ha uppstått om medierna hade haft en bra ekonomi i övrigt.

Frederik Andersen, vd för Vice i Skandinavien, berättade i hårt tempo om omvandlingen från en papperstidning producerad av arbetslösa journalister i Kanada till en ett marknadsföringshus riktat till millenniegenerationen och bestående av ett knippe rörliga mediekanaler, en reklambyrå och en produktionsresurser. I en framgångsrik organisation samverkar byrå, produktion, medier och design.

Liksom Anty och Joel Adolphson berättade Frederik Andersen att ungdomar alls inte föredrar korta, snabba klipp försedda med katter och annat, utan gillar långa dokumentärer. Och du får marknadsföra dig till dem, så länge du inte ljuger. Han berättade även att Vice ska skala upp rejält i Sverige. Han ville inte peka ut några direkta konkurrenter.

Lena Hillstedt, marknadschef på Granngården, berättade om hur content strategin och kundklubben drar varandra. Granngården lägger 35 procent av marknadsföringsbudgeten på content och att det kommer att öka. Nästa steg är att hitta KPIer (nyckeltal) som visar hur mycket en investering i content gör vad gäller försäljning. I dag vet Granngården att företagets content drar folk till butikerna, i alla fall.

Regissören Ruben Östlund berättade att han har lärt sig att vara "trogen sitt instrument" och att han inför produktion av scener alltid letar efter liknande på Youtube, eftersom han som filmmakare, konkurrerar med Youtube. Där finns massor av klipp som går rakt in i faktiska händelsen och det har Ruben Östlund tagit intryck av. Ruben Östlund berättade att han höll sig kreativ genom att hela tiden vara öppen med handlingen i familjen och diskutera det med personer runtomkring. Dessutom stimulerar en viss retsamhet kreativiteten. Ruben Östlund sätter också ribban rejält högt för sina projekt så att teamet tvingas höja sina prestationer. För en av hans första filmer hade han som mål att få med den i tävlingen Guldpalmen i Cannes, något som också infriades.